torsdag 1 april 2010

Vrålande vår



Nu står de och sträcker rejält på sig, narcissus. Här i England är de verkligen påskliljor - har slagit ut i parti och minut, precis lagom till påskveckan. Jag, som inte ens är särskilt förtjust i gult, blir glad av att se alla dessa nästan självlysande vårvrål. De är en välkommen vitamininjektion. Överallt i trädgårdar men också längs vägrenar grupperar de sig, skriker sitt gälla "nu är vintern slut!"


Jag passar på att tjoa lite själv: Glad Påsk!

10 kommentarer:

  1. Här väntar jag på tussilagon, även den ett gult utropstecken. Nästan all snö är borta och snödropparna står på rad utanför porten. Glad Påsk önskar jag tillbaka.

    SvaraRadera
  2. Ett vårvrål från mig: Glad gul påsk!:)

    Rebecca

    SvaraRadera
  3. Det bästa med engelska daffodiler är också att det finns såna oerhörda mängder av dem, inte bara några små försagda ruggar här och där, utan hav av gula blommor.

    Glömmer aldrig när vi var i Cornwall och besökte ett litet Törnrosaslott (Athel-någonting, -hampton?, -court?, -stone?), ett alldeles grått litet slott, men som badade i ett illandes gult hav av narcisser. Underbart!

    SvaraRadera
  4. Glad påsk på dig själv!!! Även jag, trots att jag tagit de gula blommorna under mitt beskydd, fördömda som de är, måste tillstå, att speciellt i England kan det bli för mycket av det gula vid denna tiden på året!
    /Ruben

    SvaraRadera
  5. Gult är svårt. Jag gillar gult när det drar mot grönt, använder det mycket i mina bilder. Sen är det en annan grej: När jag känner mig nera, som just nu är det en tung period för mig med sjuk mor, då kan jag tänka att nu går jag och köper mig något gult så blir det bättre. Tröst för själen i form av en färg. Bättre än droger ... Glad påsk!

    SvaraRadera
  6. Jag minns min mammas påskbonader, där sprang barn omkring i spirande grönska och påskliljorna blommade. Bonaderna blev lite som en drömvärld. Jag glömde världen utanför fönstret och vandrade, för några dagar, in i påskbonadens gulblommande värld.

    Gult hör verkligen påsken till. Och visst blir man glad av gult. Men också jag tvekar inför gult. Har egentligen inte mycket av det i trädgården. Men när ginsten blommar på bar kvist, när de gula doftazaleorna sänder ut sina doftpuffar eller när rudbeckiorna dansar i rabatten ... då älskar jag gult.

    Kanske är det så att vi förknippar gult med påsk och vår. På sommaren har vi lämnat våren och det gula bakom oss och gått över i de svalare blå och rosa nyanserna. Det är svårt att veta. Men en sak vet jag helt säkert. Jag blir oerhört glad av att se din underbara bild och tjoar glatt tillbaka ... Glad Påsk!

    SvaraRadera
  7. Vid datorn, sent omsider, efter två obegripligt våriga soliga dagar (asså månadsbilden, GLÖM DEN! - du skulle se skillnaden nu, två dagar senare!) och kan konstatera att det minsann är väldigt trevligt att få se ett av dina fantastiska växtfoton igen! Och ett sent utropat glad påsk från oss!

    SvaraRadera
  8. Växer de liksom vilt också? När jag var ung älskade jag verkligen påskliljor. Inte minst efter att ha sett Doktor Zjiwago och scenen när påskliljor syns genom ett isrosigt fönster. Men gult - svårt! Fast just påskliljor...går an.

    SvaraRadera
  9. Jag som älskar ALLA blommor i ALLA färger blir förstås också väldigt glad av påskliljor.
    Ibland har vi haft dem i trädgården till påsk, men i år får vi nöja oss med gula krokusar och gula fjädrar i påskriset.

    Vacker, vacker bild! Och jag önskar dig en fortsatt vrålande vår...

    SvaraRadera