onsdag 16 februari 2011

Dökul

Med risk för att framstå som fixerad vid det här med döden (minns min euforiska recension av Paulruds ”Fjärilen i min hjärna” ett par inlägg sedan), måste jag få snabbrekommendera en annan skön liten bok som, trots att inte en enda karaktär i den är levande, är allt annat än livlös. Jag har visserligen bara kommit halvvägs igenom den. Halvvägs, eftersom jag läser den endast två eller tre sidor i taget. Längre än så är inte kapitlen i Sum, forty tales from the afterlife (nyss utkommen i svensk översättning, Summan, fyrtio berättelser från livet efter detta). David Eaglemans korta fantasier om vad vi möter när vi dör, är så fyllda av lekfull insikt, uppfinningsrikedom, existensiellt godis och kluriga vändningar av våra föreställningar om döden – och lustigt nog, därmed också om livet – att jag bara mäktar en i taget. 
Tankeväckande är bara förnamnet. Engelskan har ett ännu bättre ord för vad den här lilla samlingen är, thought-provoking. Tankeprovocerande. Men inte ett dugg tungt eller svårt. Eller sorgligt.
Det står inte till i himlen alldeles som vi tänkt oss, och mycket verkar märkligt bekant från jordelivet. Och att en och annan blunder görs också i de saliga höjderna framstår, efter ett tag i sällskap med den här författaren, som en rent av dödsviktig livsinsikt.

Den som vill få ett litet smakprov av vad jag yrar om kan gå till Amazon, som bjuder på de första två fantasierna (på engelska) när man klickar på omslaget.

ps. för oss formgivare är också den engelska pocketutgåvan läckert designad av engelska superfirman Pentagram.

8 kommentarer:

  1. Den måste jag genast kolla upp. Kan kanske vara något för min bokcirkel. Kul med lästips.

    SvaraRadera
  2. Kul lästips. Detta med tips på bra, ja vad man nu menar med bra böcker, är den ständiga frågan när jag besöker biblioteket.
    Vill läsa sådant som uppslukar mig :-)
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  3. Lustigt, just denna bok gav en arboarktiker en storebror i julklapp i år - utvald enbart på grund av omslag och baksidestext och, om jag inte minns fel, ett Stephen Fry-citat på framsidan. Glädjande att höra ditt positiva omdöme om boken!

    SvaraRadera
  4. Det känns som att formgivning av böcker är väldigt hett just nu, eller vad säger du som är i branschen? Lite som att "we're not dead yet". Och så är det ju. Bokens befarade död var starkt överdriven.

    SvaraRadera
  5. Eva, tycker nog att bokformgivning alltid varit på tapeten, möjligen inte lika starkt i Sverige, men ute i världen finns en stark, historisk t o m, tradition av vackert formgivna böcker. Däremot var just "Sum" ovanligt påkostad, med tanke på formatet. Men jag gissar att det var först när den börjat sälja riktigt bra som den fick ny och exklusivare dräkt.

    SvaraRadera
  6. Tack för tipset, har redan varit inne och läst första kapitlet och kan konstatera att det är skönt att man kan spela in tv-programmen då man annars måste genomlida 6 månaders reklamtittande. Om en stund ska jag läsa kapitel två. Har en känsla av att jag blir så sugen på kapitel tre att boken måste inhandlas.

    Ha en fortsatt skön vecka!

    SvaraRadera
  7. Hmm, jag kommenterade här för minst en vecka sen, men det händer att mina kommentarer försvinner ut i rymden lite varstans...
    men jag vill minnas att det handlade något om det lockande i ämnet döden, och så en mycket kort betraktelse över min favorit-TV-serie Six Feet Under...det var bestämt mer välformulerat än vad jag mäktar med just nu, eftersom mitt huvud är så fullt av hönshus.
    Men ha en god helg!

    SvaraRadera
  8. Cecilia, jag absolut älskar Six Feet Under också!

    SvaraRadera